EN NYBÖRJARES STUDEBAKERDAGBOK
070817
Äntligen har min -49:a Pickup kommit. Går runt och tittar, tittar in, någon har satt en plastsäck för sidorutan på förarsidan då den har ramlat ner, förmodligen när bilen skulle fraktas. Hoppar in och provsitter. Något nersuttet säte, glider bak, nja nersuttet är kanske inte rätt ord. Det är mycket välanvänt under de 58 år bilen har levt. Når knappt upp till ratten. Instrumentpanelen är så fin. Tänk när den svarta penselmålade färgen är bortslipad och jag får den omlackad. Undrar vilken färg den har haft i original? Rött är ju inte riktigt min färg, säger de som känner mig. Nåja det lär jag nog se tids nog. Nu gäller det att få in den i garaget. Med lite startgas går den igång med ett ljud som påminner om en fiskebåt. För mig som inte är särskilt motor-intresserad låter det himla gôtt vilket Janne snart tar ur mig – den saknar avgasrör på en längre sträcka. Nåja in i garaget, nu får den stå där ett tag, vi är inte färdiga med garaget ännu.
070903
Nyfikna på om vi kan få upp rutan. Janne skruvar av dörrplåten på insidan, och där är den – originalfärgen, Iriquoise blue. Yes, yes den var blå från början. Vill fortsätta skruva men det är måla, måla, måla garaget som gäller.
071103
Örebromarknaden. Fikar med Lennart, Staffan, Åke och Olle. Hittade en Året Runt från 1949 för 5 kronor, vilket fynd. Vi åker sedan med Lennart hem för att titta på hans 57:a Pick up. Herregud……..hur många bilar kan han få ihop av alla delar? Blir avundsjuk när jag ser hans bil, den har ju ingen rost alls. Jag vill hem och börja vad det nu är jag ska börja med. Helt klart blev jag inspirerad.
071118
Äntligen dags att ge sig på Pickupen. Skruvar loss det något malätna sätet. Det är helt i fjädringen men ändå alldeles slut. All stoppning har också vandrat iväg med hjälp av möss och återfinns tillsammans med frö- och nötskal i tak- och dörrlister. Börjar att försiktigt skrapa bort all skit som finns där sätet varit. Med tiden blir jag något hårdhäntare och använder en sliprondell. Det blir blankt och fint men dammar ner hela garaget inklusive den nyinstallerade luftvärmepumpen som vi glömde att stänga av. Den slaggade igen helt och hållet.
071125
Fortsätter med slipandet. Skär också med vinkelslip (hehe) bort de plåtbitar som någon mindre nogräknad person svetsat fast lite på en höft över de (fotbollsstora) hål som finns på varje sida på golvet. Fortsätter slipandet men frågan är om det är någon ide att fortsätta just där. Vi är inte helt överens maken och jag. Finns nya fina golvplåtar att köpa tycker jag. Det går att svetsa i där det är hål säger han. Jag tror i alla fall på att köpa nya delar. Får med lite hjälp bort den isoleringen på mellanbrädan. Det finns helt klart många skruvar på en bil!
071203
Adventskaffe med släkten, det vill säga ingen garagesöndag denna veckan. Fick dock en bra present – ”MIG-MAG svetsning i bilplåt”. En liten lärobok för mig som aldrig svetsat förr. På sidan sex säger de att det är bra om man är två när man svetsar på grund av brandrisken. På bilden står mannen i full svetsmundering och kvinnan sitter bredvid på en stol med benen i kors och en stickning i knäet. Janne kan ha bena i kors men hur sjutton ska jag få honom till att börja sticka???
071209
Janne har gett sig, det blir ingen rullande renovering. Yes, jag kan börja demontera. Skruvar loss emblemen, krävs antingen omkromning eller nya. Huvornamentet är inte så snyggt det heller men det har jag ju ett som är jättefint, inhandlat på Ebay av min snälla man. Därefter skruvar vi loss motorhuven, inga problem. Sen ryker kofångare och strålkastare, stackars ko som blir påkörd av den bilen, kofångaren väger ton känns det som. Behöver ha hjälp med en massa skruvar som sitter för hårt. Janne har inte en chans, han ska börja fixa med 57:an och varje gång han har kommit in under bilen är det något som jag inte får loss. Undrar hur länge han står ut med det?
Kör av en plåt under huven med vinkelslipen för att kunna komma åt den låsmutter (som lossnat) som håller huvlåsfjädern (se där – ett nytt ord som jag inte visste fanns) som låser fast huven. Gillar vinkelslipen, något tung, men det händer saker när den är med. Plus att det luktar tomtebloss och ser ut så också, ja något hysteriska tomtebloss då.
När jag har kommit igång ordentligt kommer äldste sonen John och vill ha middag och vad gör man inte för sina barn. Tanken att det hade varit roligt om han kommit någon timma senare, slår mig faktiskt.
//Carina